Rulltrappan

 

Rulltrappan rullar
Jag plågas av musik som söver
Varenda tjej, varenda snubbe som har blivit bombad av USA
Dom får mej att vilja ha en massa grejer som jag inte behöver
Och när jag har klöver
Då får dom mej att tjacka grejer jag egentligen inte vill ha

 

Bilarna bullrar
Genom tunnelbaneträngsel
Går jag in i fel affär i fel kö och försöker va kooool
Jag stångar mej loss och fångas upp i deras dolda stängsel
– detta krämarfängsel
Där hjärnan går i bitar medan läpparna ler som en sol

 

Kvickt in i dimman,
Min gamle lömske psykiater
Där, bland fjolliga frillor och aphanetjatter och spleen
Blir du en främling för dej själv och fjantar med i en förryckt teater
När dom börjar med later
Då är det dags att dra benet, loser, och lämna ditt vin

 

Men shåvven är maxad
Och Mammon gnuggar sina händer
När dom jagar dej från första maj till sista april
Dom suger dej tom, lille vän, innan vinden vänder
– dessa innetrender
Och så den där gamla känslan av att inte duga någonting till

 

Akta're brorsan
Både för dom som tiger
Och för dom som babblar och för dom som inte är vad dom verkar va
Dom vill ha dej till sin lakej för sina syften och sina intriger
När din stjärna stiger
När den dalar kraxar olyckskorparna: "Vad var det vi sa"

 

Andra har paxat
För att kalla sej socialister
Dom säjer "solidaritet" men sprider förbittring och hat
Dom som inte följer deras mallar kallas nihilister
Av vår nye magister
Han kallar sej marxist men låter som en sann moderat

 

Men jag skiter i mallar
Jag skiter i konstnärsidealen
Det behövs säkert både poesi och propagandamusik
Men dom får mej att känna skuld enligt den puritanska moralen
Världen är galen
Om allting bara blir en förevändning att älta politik

 

Men rulltrappan rullar
Och jag plågas av musik som söver
Varenda liv, varenda känsla så länge ruljangsen  går bra
Dom får dej att vilja ha och vilja ha en massa prylar å klöver
Men vad du behöver
Är en boning i dej själv – det måste man ha

 

Rulltrappan rullar
Vi torteras av musik som söver
Rulltrappan rullar, dom får oss att vilja ha en massa skit vi inte behöver
Rulltrappan rullar, krossa kapitalet
Vi behöver inga prylar, vi behöver inte skvalet
Men en boning i sej själv måste man ha
Och en boning i mej själv är allt jag vill ha

 

 

Ord & Musik: Ola Magnell.

Album: Höstkänning (1977)

2 på 1 (1979). Ola Magnell 74-87 (1994).

Guldkorn (2000).