Känn hur det knycker och kränger i vagn och i lok
Ingen gör min av det än men nånting är på tok
Moln är på ingång, man säjer att turen är vår
Allt jag förmår är att klamra mej fast på mitt spår
Jorden har vandrat ett varv
När jag skymtar ett blänk
Och stjärnorna faller
Som stoft av en felande länk
Vem orkar höra prognoser när himlen är blå
Kursen är rak men du låter dej lockas ändå
Vem orkar minnas om natten var grym eller ljuv
Och att den du låst ute smög in i en dröm som en tjuv
När jorden har vandrat ett varv
Genom dunkel och blänk
Och stjärnorna faller
Som stoft av en felande länk
Tellus, din axel är sned men din jord är så skön
När jag förnimmer en doft av den sjunkande ön
Luther har lärt oss att gneta men det vi vill ha
Är så profant att vi glömt att vi inte mår bra
Jorden har vandrat ett varv
När jag fångar ett blänk
Och stjärnorna faller
Som stoft av en felande länk
Trän som har bråttom passerar en trött vagabond
Tåget och mänskorna tär på hans dagdrömsförstånd
Är det mot Karon jag sitter på vakt och på spänn
Kommer jag fram då ska jag aldrig synda igen
När jorden har vandrat ett varv
Genom dimmor och blänk
Och stjärnorna faller
Som stoft av en felande länk
Ord & Musik: Ola Magnell.
Album:
Europaväg 66 (1981).