frostens ängar

  

över frostens ängar

sveper dov musik

ur en frusen längtan

stiger stumma skrik

mitt i stormens öga

var det svårt att se

vad som hänt på riktigt

i det som tycktes ske

 

alltför tunn är hinnan

mellan ont och gott

världen är ett slagfält

i stort och smått

ibland kan ljusets ängel

få en kuslig glans

och kärlek få den bäste

att tappa vett och sans

 

när färden är till ända

och tiden är förbi

och alla broar brända

till hur det kunnat bli

när färden är till ända

får vi dansa ut

där inget ont kan hända

vi kommer hem till slut

 

inte lätt att räta på

en rygg som blivit krökt

men gudarna ska veta

att jag har försökt

i mörkret fanns en öppning

för ett ljus från livet självt

en gång ska min skymda själ

bli ett med sin dolda hälft

 

när färden är till ända...

 

sång: ola magnell

gitarr, elgitarr, baritone, banjo: carl ekerstam

kontrabas: anders kotz

trummor, slagverk: magnus olsson

bakgrundssång: lars winnerbäck

 

Ord & Musik: Ola Magnell