Stora salen
Mosebacke Etablissement
Stockholm 19 april 1984
- Vällingklockan
- Molande blues
- Boningen var kall
- I min fantasi
- Skizzo
- Nya perspektiv
- Tomma tunnor
- Tallarnas tempeldans
- Sångerna vrenskas
- Ta det kallt, det är allt (Bob Dylan/Ola Magnell)
- Dimman igen
- Johnnys bibliotek
- Europaväg 66
- Rapida non stoppo
- När jag dör (Loudon Wainwright III/Ola Magnell)
- Kliff
Ola Magnell (sång & akustisk gitarr).
10, 11 Ola Magnell (munspel).
Mellansnack
Välkomna till Mosebacke! Det är första gången jag står här och lirar ensam för övrigt! (efter Vällingklockan).
Tack, tack! Tack så mycket! Man går sin väg från sin lilla nyponros och… ut på vägarna och är extrovert. Sen kommer man hem och hamnar i ett torp utan vatten men med av… nej, tvärtom: med vatten men utan avlopp, utan el och utan telefon. Man skriver en låt som heter Boningen var kall.
Tack! Björn! Jag hör ingenting här. (lång applåd) Tack ska ni ha! Vi har lite problem med ljudet här. Det hörs ingenting alltså. Ett två tre fyra. Ett två. Någon har ryckt i nån sladd nånstans. (gitarrspel) JA, där kom det! Yeah! (gitarrspel) Hallå, hallå! Nu hör jag mig igen. Nu hör jag mig så bra, så frågan är om jag inte hör mig alltför bra! Den här låtordningen låter som en ta… det här är inte alls på nåt sätt riktat mot min kollega här, det är inte riktat mot er som sitter här heller. Ibland måste man göra så här. Eh, … små förtydliganden!! Det är snarast fråga om en idé. Det finns vissa människor som är så hämmade att dom inte vågar ens tänka tanken att slå en annan människa på käften. Men det tycker jag man ska göra. Alltså, tänka tanken, men man får inte göra det i praktiken, men man får göra det i sin fantasi. Det här är en låt som heter I min fantasi.
Det är en ganska nyskriven låt som heter Tallarnas tempeldans. Jag tyckte att tallarna som om don stod och dansade i blåsten när jag tittade ut, nä, jag stod väl ute förresten.
Tack! Är det någonting ni vill höra så där particularly? ["Rulltrappan" Fåfängs sång" "Europaväg 66"] Ja, den!! Den tar vi sa polisen!
Det är så här att när jag gått av och lirat färdigt och så och i pauserna och så där så brukar folk alltid komma fram och tala om texter, detta fruktansvärda ord, texter. Jag har bara skrivit en text i hela mitt liv och det är följande. Det är så här när man suttit med gitarren i knät och med 40 graders feber och skrivit den bästa låt som jag nånsin skrivit, Rapida non stoppo heter den.
Kommentar. Paus efter I min fantasi för att fixa ljudproblemen.
Stereoinspelning, 70 minuter.